Isens yta

Snö är det besvärligaste hindret för att fullt ut kunna njuta av ett gott isföre. Tunn nysnö spelar mindre roll men redan efter ett par dagar börjar snön att fästa vid isen och gör att åkningen blir kärvare.

 

Vatten på isen spelar mindre roll om det är kärnis, snarare skyddar det isen, medan vattnet mjukar upp stöpis. Besvärligt kan det bli om vattnet fryser igen och bildar överis med några cm vatten under. Överisen kan vara svår att upptäcka utgör en stor fara om åkaren kör fast med en kullkörning som resultat.

 

Sprickor beroende på isens värmerörelse brukar i regel frysa igen och spelar ingen roll för säkerheten. En fara kan däremot vara om man fastnar med skridskon i en spricka när man har fart och faller. Vi åkning på tunn is kan sprickor uppstå vid skären och man bör vara observant även om de ofta inte är direkt farliga.

 

Genomgående sprickor nedsätter bärigheten avsevärt. Sprickor som korsar varandra minskar bärigheten ännu mer.